Jag har rensat. Och inte bara i källaren eller på mitt rum (det jag gjort de senaste dagarna) utan även i mitt liv. Jag har rensat bort människor, minnen och platser jag inte vill ha i mitt liv.

Jag har haft perioder då jag mått skit. Jag intalade mig väldigt ofta att jag minsann mådde bra, och jag trodde jag var lycklig. Nu i efterhand tycker jag nästan att jag borde sökt hjälp. Att läsa inlägg, se bilder eller bara minnas tiden får mig nästan att må dåligt.
Ett exempel är ju de första halvåret på min blogg. När jag kollar tillbaka på mina tidiga inlägg så kommer känslan tillbaka, känslan av att "jag har hittat mig själv, det här är jag, såhär vill jag vara", när det egentligen var tvärt om. Jag var långt ute och yrade och det var verkligen inte så jag ville vara, hur mycket jag än försökte. Jag försökte desperat vara en konstgjord version av mig själv.

Mycket av detta berodde på människorna i min närhet. Jag har aldrig riktigt umgåtts med "fel personer" utan har alltid haft bra människor runt mig, men under denna perioden påverkade många människor mig negativt. De kunde omedvetet få mig att göra saker jag inte ville eller säga saker till mig som jag tog åt mig och använde för att trycka ner mig själv. Inget av detta var människornas fel, det var bara det att dom inte var rätt för mig/funkade för mig. Vissa människor funkar helt enkelt inte ihop. Kan tillägga att detta var i åttan, och då var folket i min närhet 14 år gamla. Det är i den åldern alla är lite lost, det kan ha påverkat mig väldigt mycket också.

Jag var lite vimsig ända tills förra sommaren/hösten. Då genomgick jag två stora förändringar genom att åka till England och börja gymnasiet. Mitt liv började på ett nytt, fräscht kapitel och min tunga bakgrunds-ryggsäck trillade av min rygg. Grundskole-åren var slut, jag kunde lämna människor som följt mig under halva livet och inte direkt fått mig att må bättre bakom mig och jag förändrades något enormt, fast till det bättre. Nu är jag så jag vill vara, jag vågar göra saker jag vill göra och jag har aldrig varit så bekväm med mig själv som jag är just nu.

Så nu försöker jag rensa. Bort med de onda tankarna, minnena och känslorna. Väck med människorna som inte får/fick mig att må bra. Jag vill inte gå runt och tänka på mina första tonårsår, även fast att jag inte gör det så mycket. Jag vill leva nu, lättad, avslappnad och fri som en fågel.

Rebbes hund Mascot. Typ så känner jag mig nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta är det första inlägget denna månaden, och det sista inlägget på länge. Vet inte om jag någonsin gått såhär länge utan att blogga, och det beror på att jag nu i December dragit ner mycket på mitt mobilanvändande, och insett att det inte är värt ...

Såg Jonas Gardell i fredags med Rebecca. Det var underbart. Han är typ den bästa människan som finns. Såg Bjärnums höstshow förra helgen också. Alltså den skolan är helt fantastisk. ...

Tydligen exakt fyra år sen jag fick reda på att Misty dog idag. Höll på att glömma. Lite sorgligt hur jag nästan glömmer något som en gång i tiden betydde så mycket för mig. ...

Jag orkar inte med min mobil längre. Vilket är skönt. Men det är segt när jag vill blogga, för då behöver jag den. Nu är snart denna veckan slut och det har varit den underbaraste tema- och turnéveckan jag varit med om. Helt fantastisk. Har inte ...

Ny gitarr. Finally.