Var nyss och såg Bjärnums Musik- och Teaterskolas vårshow, och jisses vad bra den var. Den var, om möjligt, bättre än höstshowen de satte upp i höstas.
Denna gången framförde de fyra musikaler, eller små utdrag ur dem. Musikalerna var A Chorus Line, Monty Pytons Spamalot, Bare och We Will Rock You.
Den första musikalen, A Chorus Line, beskrivs såhär.

Den var så bra. Fruktansvärt bra dansare, fint agerande, snygga killar haha och väldigt rolig.

Den andra, Spamalot, beskrivs såhär.

Åh herregud vad rolig den var. Skrattade så jag grät. Helt underbar var den.

Den tredje, bare, beskrivs såhär.

Denna var fantastisk, fruktansvärd och så otroligt bra. Peter och Jason var alltså kära i varandra, men ville inte visa det inför deras starkt trogna katolska kompisar. Den slutade så hemskt, satt och grät.

Den sista, We Will Rock You, beskrivs såhär.

Wow, här kunde folk sjunga. Fantastiska röster. Allihopa.

Kort och gott, en helt fantastisk show. Tyckte personligen att Spamalot var roligast men att bare var bäst (ja, den heter bare med litet b). Den var så vacker. Buhu.

...som tyvärr åkte ut... :(

Jag är bra rolig. Igår fasade jag inför ensemblelektionen, för att ensemblen på måndagar ligger på en rysligt hög nivå. Så jag kom dit, lagom inte-taggad. Men det var den roligaste lektionen på länge. Har inte gått så bra på, ja, länge. Vi spelar...:
Cant Rememer to Forget You med Shakira ft Rihanna
Down to Earth (soundtracket till WallE)
Dry My Soul med Amanda Jensen
och
Breakeven med The Skript

Och ja, det är bra att det kändes bra, med tanken på turnén som börjar nästa vecka.

Så idag hade jag då lektion med min andra ensemble. Den har jag inte fasat inför, då det är gräsligt lätta låtar. Där spelar vi:
No Woman No Cry med Bob Marley
We Cant Stop med Miley Cyrus (fast vi spelar versionen av Boyce Avenue)
Summer of 69 med Bryan Adams
Nobodys Perfect med Jessie J
och
If I Die Young med The Band Perry

Men alltså, det gick gräsligt, kändes inte alls bra. Usch. Sen att jag fick gå i en kvart i j-huset i jakt på en stålsträngad gitarr kan ju gjort att jag blev lite sur. Jaja.

Red igår, för tredje gången i år. Red Abbadis och det gick jättebra. Hon är just en häst i min smak, framåt och känslig. Enligt Viveka fick jag till den bästa tölten man kan få på Abbadis, så jag blev glad.

Nej nu ska jag snart iväg och dansa. Har en extrem huvudvärk, har haft det nu några dagar. Hoppas det går över.

Åh, denna punkten har jag några svar, men två stycken är detjag vill mest.

Island och Australien.

Okej, ska förklara mig.

Jag har velat åka till island sen den dagen jag för första gången läste hästboken "Klara på Island" av Pia Hagmar. Island är ett sånt speciellt land, kulturen, språket, miljön, islandshästarna, sättet folk lever på. Blir fascinerad av Island, och vill så gärna dit.

Kolla bara landskapet. Helt fantastiskt. Och så speciellt. 

När jag var liten skrev jag ofta sagor eller berättelser, och väldigt många av dessa utspelade sig på Island. Ja jag vet inte vad det är, men har alltid dragits till Island och velat åka dit. Hoppas jag får det någon dag.

Sen har vi ju Australien. Halleluja. Behöver jag förklara mig? Vem vill liksom inte åka dit?

Min dröm är att åka dit och åka runt i Australien. Se både den fantastiska naturen, inlandet och storstäderna. Se alla djur, bada, ja you name it. Bondi Beach är också ett måste, har drömt om att åka dit enda sen jag såg Livräddarna på Bondi Beach för första gången haha.

Som ni kanske märkt är dessa resemål inte så värst lika varandra. Det ena är en liten ö i norden med kallt klimat, inga träd och typ 600 000 invånare - totalt. Det andra är ett jättestort land med all möjlig natur, en jättestor turism (säger man så?) och värme i överflöd.

Såklart hade jag inte klagat av att åka till typ Hawaii eller så heller, men dessa två är mina absoluta drömresemål.

Sen har vi ju då England, som jag jättegärna vill flytta till. Men det är ju inget drömresemål, utan ett dröm...bo...land? HAHA, ni fattar. 

Plus en snygging

[Bild]