- min mobil (nummer ett höhö)

- mina nycklar

- kläder haha

- mitt halsband och armband

- mina hörlurar

[Bild]

Tillägg på listan är att jag ska kunna spela gitarr, piano, ukulele, trummor och bas innan jag dör.

Simple, Kärleksvisan av Sarah Dawn Finer. Kan inte lyssna på den utan att gråta.

Alltså. Avguda är ett ganska mäktigt ord, och jag skulle inte vilja säga att jag avgudar någon. Däremot ser jag upp till vissa människor, så får väl skriva om någon/några jag ser upp till.

En människa jag ser upp till är en av mina närmre kompisar Rebecca F. Hon är en sån sjukt underbar människa, önskar fler kunde vara som henne. Hon har inte glidit genom sina snart 22 levnadsår på en räkmacka om man säger så, utan ibland haft det ganska tufft. Men trots allt som hänt har hon alltid klarat sig igenom problemen och alltid kommit med sina kloka tankar när jag behövt dom. Hon är en otroligt stark människa som förtjänar det bästa men som inte alltid fått det.

Nästa människa jag ser upp till är min kära körkompis Rebecca K (vart tog fantasin med namnen vägen för typ tjugo år sen?). Hon är också en otroligt stark och fin människa, jag är så glad att jag känner henne. Hon finns alltid där för mig och hon får mig att känna mig värdefull. Hon kan märka att jag inte mår bra innan jag ens vet om det själv och alla mina problem lyckas hon få ur mig. Tyvärr är Rebecca just nu i Frankrike. Hon åkte dit för tre månader sen och ska stanna där i ungefär fyra månader till. Saknar henne nåt enormt.

Sen ser jag även upp till några av mina vänner i skolan. Dem kommer alltid i tid till skolan, varje morgon (till skillnad från mig) och är jämt så fina och glada. Dessutom kan så många av dem sjunga och/eller spela något fräsigt instrument. Jag önskar jag kunde plocka en bra egenskap av alla i min klass och bli världens bästa människa. 

Jag ser också upp till de flesta esteterna i tvåan och trean, vill vara lite mer som dem.

Skulle kunna prata i år om personer jag ser upp till, men måste göra annat nu. Imorgon är sista skoldagen detta året. Kan för första gången säga att jag inte hade haft något emot att gå en vecka till. Äääälskar alla. Okej optimisten, you need to stop.

Bild från London. Här stod vi och fotade när vi höll om/petade på Big Ben. HAHAHAHHAHAH

Alltså. Egentligen ska det vara "Det konstigaste jag gjort" men för två år sen skrev jag om citat istället. Så jag gör det nu också, för citat är roligare än det konstigare jag gjort.

Tiden är inne.

Detta citatet är det citatet jag VILL leva efter. Och jag försöker. Tiden är inte ute, den är inne.
Men när är den inne? Jo, nu. Skjut inte upp saker till imorgon eller övermorgon, gör det nu. Prata med din crush? Gör det nu. Läxan? Gör den nu. Leva? Gör det nu.

Känner man mig väl vet man att jag inte lever efter detta, men man kan väl försöka okej?

Sen har jag ett till litet favoritcitat. Låt inte dina drömmar va dina drömmar. Låt dem bli verklighet.

Det säger ganska mycket sig självt, det citatet. Och jag gillar det skarpt.

Alltså. Detta ämnet är så brett så det är helt sjukt. Man kan skriva så sjukt mycket om detta, och jag har liksom mer än ett bra minne. Och FÖRLÅT, men jag är för trött för att orka skriva en bok om ett bra minne, så... ja. Ett bra minne är väl Englands-resan! Så. Nu ska jag duscha, sen sova. Chiao!

- min mobil

- twitter

- min kanin

- vissa utav mina vänner

- musik och instrument

- uppmärksamhet (alla är beroende av någon form av uppmärksamhet. utan det är vi ingenting)

- min ansiktskräm mot acne

- mina kläder lol

- kärlek

- sömn

- mat

- skratt

- min blogg. eller ja