Jag ser en bild framför mig att året är som ett berg. Toppen av berget är nyår, medan sommaren är marken. Så hela hösten klättrar man upp för berget, kämpar, och på nyår når man toppen. Man kan slappna av några dagar, andas ut. Sen börjar vägen ner, som också kan vara jobbig, men ner kommer man alltid. I början av sommaren har man då nått marken, och går runt där ett tag, samlar krafter, innan man börjar klättra uppåt i början av hösten.

Jag vet inte varför jag ser året såhär. Våren kan ju vara mycket jobbigare än hösten ibland, men jag vet inte... Det blir ljusare utomhus. Under hösten blir det bara mörkare och mörkare, och jag tycker det är jättejobbigt. Gillar inte mörker. 

Så nu känns det så märkligt. Jag är påväg ner för berget snart. Vårterminen börjar. Vårterminen. Nya saker att ta tag i, nya krav, nya utmaningar. Och jag måste erkänna att jag känner lite att "nytt år, börja om på nytt". Jag vet, det är så töntigt, man blir inte en ny person bara för att det blir en ny månad och nytt år, men det ger mig kraft på något sätt. Att kämpa. Att på något sätt börja om på nytt. Jag kanske inte kommer någonstans i slutändan, jag kanske sitter i samma sits om 365 dagar igen, men jag lär vara med om saker på vägen. Jorden färdas trots allt flera miljoner kilometer på ett år, runt solen, bara för att hamna på exakt samma ställe igen, 365 dagar senare.

Jaja, nu snackar jag bara skit haha. Känner mig väldigt djup.

Vad har jag för planer för 2014 då?

Tja, jag ska börja rida igen i februari/mars. Det ska bli skoj. 

Jag fortsätter med dansen, och kören. Det är trots allt mina höjdpunkter i veckan. 

I juni slutar jag ettan, och dagen efter åker jag upp till Stockholm och ser One Direction med min syster, hennes kompis och två av mina egna kompisar. 

I mitten av juni åker jag till USA med kören. Holy shit. Det känns som om vi var där igår med kören, och det var 2011. Wow.

Sen ska jag (förhoppningsvis) sommarjobba, innan jag börjar tvåan. 

Och sen får jag se vad som händer. Detta verkar som ett lovande år, men man kan inte hoppas för mycket höhö. 2013 var iallafall väldigt bra, utvecklades nåt enormt, hoppas det fortsätter 2014.

2013 i bilder.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta är det första inlägget denna månaden, och det sista inlägget på länge. Vet inte om jag någonsin gått såhär länge utan att blogga, och det beror på att jag nu i December dragit ner mycket på mitt mobilanvändande, och insett att det inte är värt ...

Såg Jonas Gardell i fredags med Rebecca. Det var underbart. Han är typ den bästa människan som finns. Såg Bjärnums höstshow förra helgen också. Alltså den skolan är helt fantastisk. ...

Tydligen exakt fyra år sen jag fick reda på att Misty dog idag. Höll på att glömma. Lite sorgligt hur jag nästan glömmer något som en gång i tiden betydde så mycket för mig. ...

Jag orkar inte med min mobil längre. Vilket är skönt. Men det är segt när jag vill blogga, för då behöver jag den. Nu är snart denna veckan slut och det har varit den underbaraste tema- och turnéveckan jag varit med om. Helt fantastisk. Har inte ...

Ny gitarr. Finally.