Direktlänk till inlägg 21 november 2011
Älskade Misty.
Du var tok för ung för o dö. Ingen hade väntat sej det. Minst jag. Såg dej senast den 11 juni. Innan jag åkte till USA och innan du åkte på semester. Jag hade bråttom hem så hann inte säga hejdå till dej så länge. Vilket jag ångrar. Nu får jag aldrig mer se dej. Aldrig mej krama dej. Aldrig mer sitta på din breda rygg. Aldrig mer pussa din mjuka mule. Aldrig mer. Aldrig.
Saknar dej så sjukt mycket, du betydde mycket för mej. Tårarna bara rinner ner, så fort någon nämner ditt namn.
Du läkte såret efter Ture, som också dog. Men vem ska fylla igen hålet efter dej nu då? Ingen komer NÅGONSIN vara som du. Ingen kan fylla igen hålet och tomheten efter dej. Mitt hjärta följde med dej upp till himlen. Och nu är jag kvar här.
Vill bara att du ska veta att jag älskar dej, nu och föralltid, och jag kommer aldrig glömma dej. Du tände ett ljus inom mej som fortfarande brinner. Och väntar du på mej där uppe så lovar jag att jag kommer upp till dej när jag dör ♥
Hoppas att du har det bättre där du är nu, på Trapalandas evigt gröna ängar. Saknar dej älskling.. ♥
Detta är det första inlägget denna månaden, och det sista inlägget på länge. Vet inte om jag någonsin gått såhär länge utan att blogga, och det beror på att jag nu i December dragit ner mycket på mitt mobilanvändande, och insett att det inte är värt ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | 5 |
6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 |
24 | 25 |
26 |
27 | |||
28 |
29 | 30 | |||||||
|