Stack och köpte glass i väntan på min pianolektion, och satte mig på en parkbänk utanför kyrkan. Har på bara en kvart upplevt tre saker som gjort mig lite gladare (och fått mig att få tillbaka hoppet om mänskligheten efter EU-valet..).

Den första saken.
Direkt när jag satte mig ner på bänken så cyklade en kille förbi. Eller, han försökte cykla. Det gick inte så bra. Han försökte nämligen cykla med en PET-flaska på pakethållaren, men den trillade bara av. Jag såg på honom att han tyckte det var pinsamt, han var kanske runt 12-årsåldern och av utländskt påbrå. Han verkade vara påväg hem från någon träning och spelade ganska hög musik från sin mobil.
När flaskan trillat av för tredje gången blev det lite jobbigt. Jag hade suttit och sett allt och han kände våra blickar i nacken. Då kom ett gammalt par och gick fram och hjälpte honom. Han verkade först lite attitydig, man vill ju inte ha hjälp från en gamling. Men efter en stund gav han efter, och lyckades cykla iväg me flaskan fint på pakethållaren. Han tackade, gamlingarna skrattade (sådär gulligt som gamlingar gör, inte alls liksom hånfullt) och båda skildes åt. Då blev jag varm i själen, det är inte ofta folk hjälper nu för tiden.

Den andra saken.
När jag ätit upp nästan halva min glass kom en gammal gubbe och ställde sig framför mig. Han hade smutsiga kläder, långt skägg och bar en soppåse över axeln. Jag blev genast på min vakt, vet inte varför, blev kanske lite förskräckt att någon kom nära mig.
Han stod och tittade på mig lite. Sen sa han:

Hej. Du är fin.

Tack, sa jag lite tveksamt. Vad menade han med det?
Men han bara gick. Han menade det. Han ville inte ha något av mig, eller liknande, utan han gick bara fram till en främling, sa att den var fin och gick. Gud vad glad jag blev.

Den tredje saken.
Är inte något speciellt så, men en mamma och hennes två barn gick förbi mig. Precis bredvid mig stannade ett av barnen, presenterade sig och började prata om kyrkan han nyss varit inne i. Han var kanske 6 år och jag kunde inget annat än le, han var så söt! Mamman tyckte först nog att barnet uppträdde sig fel, men skrattade sedan med mig. Även dessa verkade ha utländskt påbrå och jag blir så ledsen med tanke på att rasismen växer. Vi är ju alla människor.

Och kolla bara vilka som gjorde min dag lite bättre.